Historia tidslinje

Faluns gatunamn

2018.06.27 22:38 fREDlig- Faluns gatunamn

Faluns gatunamn

"Då står int nu så täll, som för i väla vuri, vågamla Kopparberg, då gamla ä förfuri." - Visa på falumål från 1700-talets andra hälft.
Nedan följer en lista på många av de äldre gatorna i staden med en beskrivning av namnets uppkomst. Uppgifterna är till största del hämtade häfte från 1914.
Är du intresserad av fler gatunamn rekommenderar jag ”Gatunamn och kvartersnamn i Falu innerstad” av Elisabet Hemström (1991) samt kompletterad med flera namn (2015).
Falugatan: Faluns äldsta gatunamn dokumenterat i skrift 1416. Ledde in i Falun, från Svärdsjö. (övergår lämpligt nog till Svärdsjögatan) Alternativt syftar till den slätt som är på ömse sidor om åns nedre del. D.v.s. faluna eller falun. Den skulle då alltså istället kallas östra Falugatan.
Svärdsjögatan: Vägen ledde in till Falun från Svärdsjö.
Gruvgatan: Tämligen självförklarande. Leder upp till gruvan.
Mormorsgatan: Gamla mormor är smeknamnet på gruvan, det s.k. Stora Kopparberget.
Kung Magnigatan: Uppkallat efter Kung Magnus Eriksson som 1347 utfärdade de äldsta kända privilegierna för "mästermännen vid Kopparberget".
Kristinegatan: Uppkallad efter Drottning Kristina som bekräftade Faluns stadsprivilegier 1646 när hon blev myndig och (de var egentligen tilldelade 1641 av hennes förmyndarregering) och lät påbörja bygget av Kristine Kyrka 1642 (invigdes ofärdig 1655 och slutfördes 1660)
"Gud låte sådan rök aldrig tryta!" - Drottning Kristina om den svavelrök som dränkte staden under århundraden, lyckligt ovetandes om de lungsjukdomarna den medförde.
Kung Gustafs torg: Jag tar med detta då det snarare är två gator än ett torg. Uppkallat efter Gustav II Adolf - Drottnings Kristinas far, som gjorde många besök i Falun och yttrade de kända citaten: "Den kung är ingenting värd som inte ser själv om sin skattkammare." - 1620 då kungen gick ner i gruvan två dagar på raken trots varningar om ras.
"Var finns en potentat som har ett palats sådant som detta." - Samma år när kungen väl nere i gruvan beundrade kopparmalmen som gänste i väggarna.
Bergslagsgränd: Bergslaget- dåtidens variant av aktiebolag, senare kallad Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag, som fram till 1998 när antagligen var världens äldsta aktiva aktiebolag.
Bergsskolegränd: Uppkallat efter huvudsätet för den teoretiska gruvutbildningen, som låg här fram tills 1869 då Bergsskolan förflyttades till STockholm och förenades med Tekniska Högskolan. Skolan var inrymd i världsberömde mineralogen och kemisten Johan Gottlieb Gahns forna hem. På platsen återfinns nu istället hotell Bergmästaren. F.ö. ska enligt vissa uppgifter Johan Gottlieb Gahn ha startat världens första kommersiella tillverkning av mineralvatten/kolsyrat vatten som han senare flyttade till Stockholm. Detta är dock något omstritt.
Magasinsgatan: Uppkallat efter det forna kronomagasinet, numera bostadshus på Åsgatan 53A. Här lämnade bönderna från dalasocknarna sin skatt, mestadels spannmål.
Norra Mariegatan: Den norresta gatan som leder till Stora Kopparbergs Kyrka, eller tidigare Maria Kyrka/Marie Kyrka. Faluns ursprungliga kyrka från 1400-talet med eventuella rester från 1200/1300-talet.
Södra Mariegatan: Parallellgata till Norra Mariegatan. Se ovan.
Trotzgatan: Bergsmannen/köpmannen/kanonfabrikören Anton Trotzig var ägare och boende på Trotzgården/Trotsgården som brann 1675. Det ska ha varit den ståtligaste av Bergsmansgårdar. Den ersattes med Westlingska gården som var omdebatterad på 60-talet om den skulle bevaras eller rivas. Det löste sig självt genom att den brann 1970. Den låg på nuvarande Östra Skolans tomt.
För övrigt skänkte Anton Trotzig både Predikstolen och Altaruppsatsen till Kristine Kyrka.
Mäster Pers Gränd: Magister PetrusJonæ Helsingius, kyrkoherde i Falun 1640. Det var under hans tid Kristine Kyrka kom till stånd och drottning Kristina besökte honom många gånger. Hon ska ha uppskattat hans sällskap och hans drastiska, men oförargliga skämtsamma sätt. Som exempel kan nämnas att när han blev utnämnd till kyrkoherde och tillfrågad av en släkting var ska flytta ska han ha svarat "Där som eld och svafvel brinna både natt och dag." med en uppbar dubbeltydning.
Polhemsvägen: KristoffeChristopher Polhem, den store uppfinnaren som år 1690 blev bergmekanikus och 1700 kostmästare vid Stora Kopparberget. Han har haft stor påverkan på gruvbrytningen och framställningen vid gruvan genom flera banbrytande uppfinningar. Stjärnsunds uret tillverkas fortfarande i hans fabrik i Stjärnsund där han senare skulle avsluta sin karriär.
Linnévägen: Carl Nilsson Linné / Carolus Linnæus adlad Carl von Linné. Sveriges mest kände vetenskapsman. Har bl.a. bidragit något enormt till att klassificera och namnge djur och växtarter. Kom till Falun första gången 1733 för att fira jul med sin studiekamrat, blev genast fascinerad av denna unika ort och tillskrivs flera citat om Falun:
  • "Intet är faseligare än Fahlund.
  • "Dalarnas sirener hafva emot förmodan lockat mig förglömma både vänner, omsorg,eftertanke, förtret, hem, studier och tiden; jag kan icke få öppna öronen för deras sång; de sjunga att bekymmer kommer tids nog; ändock jag ej så skyndar. Jag har här mått extraordinairt väl
  • "Hur snart war icke här att gå felt ett steg, neder i de underliggande oändliga hohl, hur snart kunne icke en liten sten nedfalla på dit hufwud, hur snart kunne icke en svimning komma öfver en, då man gungade på de swiktande stegar, som 2 à 3 woro fästade i hwarandra. Men huru swårt och faseligt det är, fattas aldrig arbetare, utan menniskorna söka med fors och största ifwer få arbete här, på dett dett kiära brödet må winnas och få doch ej mehr än omtalat är.” -
Hans kända verk Iter Dalacarlicum - Linnés Dalaresa - startar och slutar i Falun och är daterad 1734 Aug 25, Fahlu Kongsgård.
Här träffade han sin senare hustru Sara Elisabeth "Sara Lisa" Moræa, dotter till bergsläkaren Johan Moraeus. De gifte sig sedan i Svedens Bergsmansgård numera oftast benämnd Linnés Bröllopsstuga. Detta geni och grundare av Kungliga Vetenskapsakademin har hade ett starkt band till Falun med fler kopplingar än ovannämnda.
Engelbrektsgatan" Precis som det tvistas om varifrån denna mytomspunne frihetskämpe, Engelbrekts Engelbrektsson, härstammar ifrån vill många lokalhistoriker tillskriva hans berättelse till just deras bygd. Falun är inget undantag. Vissa påstår att det var just ifrån Stora Kopparberget som hans frihetskrig startade för att slåss mot Erik av Pommern genom att inta danska fogdeborgar. Med lite vilja skulle det kunna finnas en viss logik i det. Att resa Bergsmän och bönder från Dalarna till ett uppror hade även på 1400-talet rimligtvis kunnat vara ifrån Stora Kopparberget, men det verkar tyvärr inte finns några helst belägg för detta. Dock startade Engelbrekts andra uppror snarare i Borlänge genom att bränna ner Borganäs, ett fäste på Dalälvens västra strand, mitt för Domnarvsforsen, i Stora Tuna socken i Dalarna. I sann lokalpatriotisk anda kan vi kanske hävda att möjligheten finns att de samlades med modiga bergsmän från Falun och kunde befria sig själva och de kuvade Borlängeborna. Kanske gällde det även för hans första uppror. Tyvärr är det ingen som vet och är idag rena gissningar.
Vasagatan: Falun har ett besvärligt förhållande till våran landsfader. Hans uppror mot Dansken startar med att inta Stora Kopparberg i Slaget om Falun 1521 genom att besegra de danska styrkorna och plundra staden. Gustaf Vasa gjorde mycket för att utveckla gruvdriften och utsåg Borns Hyttegård till Kungsgård. Dalkarlarna hade startat befrielsekriget från Kristian Tyrann och hjälpt Vasa till tronen. Stora skulder till Lübeck innebar nya beskattningar och den nya kungen ett hårt grepp om Dalarna som alltid sett sig som någorlunda självständiga. Detta ledde till tre dalauppror. Det första 1524-1525, det andra dalupproret 1527–1528, och det tredje dalupproret (Klockupproret) 1531–1533. Klockupproret avslutades vid Stora Kopparberget där han kallade till möte under falska premisser, höll strafftal och avrättade vissa upprorsmakare och tog resten till Stockholm där de avrättades vid senare tillfälle. I dessa ingick några av hans tidigare vänner.
Daljunkargatan: Daljunkern var en upprorsmakare som försökte starta det andra dalaupproret. Upprorsmakaren är okänd, men enligt Gustaf Vasas "propagandaminister" Peder Swart var det en "lögnaktig dräng som hette Jöns Hansson". Historikern och författaren Lars-Olof Larsson menar dock att daljunkern egentligen var den 15-årige Nils Stensson Sture, den döde riksföreståndaren Sten Sture den yngres äldste son och sturepartiets potentielle ledare.
Sturegatan: Sturarna - i första hand Sten Sture den Äldre och Sten Sture den Yngre eller deras respektive släkter har mig veterligen ingen särskild koppling till Falun eller Dalarna, men liksom Engelbrekt och Vasa återfinns de i flera gatu-och torgnamn runt om i Sverige.
Hans Järtas väg: Statsman och Dalarnas landshövding 1812-1822. Även författare och utgav tidsskiften Odalmannen.
Berghauptmansgatan: Titel på en av kronans tjänstemän fram tills 1862 som var ordförande i gruvrätten och chef för Bergsregementet. (Falun hade ett eget regemente på 700 man och 100 ryttare för att försvara rikedomarna)
Smälteregränd: Yrkesroll vid kopparhyttorna.
Rostvändaregatan: Yrkesroll vid kopparhyttorna.
Bergmästaregatan: Bergmästare har sedan medeltiden varit en titel på chefen över bergsmän.
Bergsmansgatan: "Yrkesroll - se Wikipedia.
Konstvaktaregatan: Syftar på en yrkesroll. Konstgången vid gruvorna. Konstgången var den stora anläggning med vattenhjul, som drev långa stockar förbundna med varandra samt i slutänden en pumpanläggning för att pumpa ur vatten ur gruvorna.
Stigaregatan: Yrkesroll vid gruvproduktionen.
Styraregatan: Yrkesroll vid gruvproduktionen.
Slaggatan: Slaggen, område med hänvisning till den restprodukt som framstår vid malmbrytning och smältning.
Åsgatan: Syftar på den rullstensås som gatan löper utöver.
Hyttgatan: Syftar till det område där hyttorna till stor del var belägna.
Blindgatan: Ska enligt uppgift vara kallad så då det är den enda av de långa parallellöpande gatorna Slaggatan, Åsgatan, Trotzgatan och Blindgatan som avslutas "blint". D.v.s. slutar in i ett kvarter.
submitted by fREDlig- to falun [link] [comments]


2018.03.27 23:46 fREDlig- Falun Historia: Tidslinje över Stora Kopparbergs Bergslag AB

Tidslinje över Stora Kopparbergs Bergslag AB:
Stora Kopparberget var, som namnet antyder, från början ett berg... fyllt med koppar.
Bergslag var ursprungligen beteckningen på den korporation av bergsmän i ett område som hade bergsprivilegier och bedrev bergsbruk, men har sedan kommit att uppfattas som hela regionen där dessa bergsmän verkade.
Jag tänkte här redovisa en enkel tidslinje över hur företaget har förändrats över tid, utan att för den delen gå in på dess Bergsmän, Bergskollegium, Bergsråd, Bergsregale, Bergsmanshemman, Bergsbruk eller andra (bergs)delar av ägandet.
Mellan 800 och 900-talet påbörjas brytning av malm i Falu Koppargruva. Malmbrytning har alltså pågått i Falu Gruva (Gamla Mormor) sen innan Sverige ens var ett land.
1288: Då Magnus Ladulås regerade i Sverige hade gruvdriften nått betydande omfattning; från hans tid finns ett skriftligt dokument bevarat, ett bytesbrev utfärdat av biskop Peter i Västerås och daterat år 1288. Brevet är bekräftat av konungen och landets biskopar, vilket visar att gruvan redan då utgjorde ett betydelsefullt inslag i landets ekonomi.
1347: Utfärdar Magnus Eriksson ett utförligt privilegiebrev för bergsmännen i Kopparberget i samband med att han besökte gruvan.
1500-talet: Det finns källor som tyder på att framställning av Falu Rödfärg påbörjas.
1600-talet: Gruvans storhetstid där denna "rikets skattkammare" tidvis stod för två tredjedelar av det europeiska kopparbehovet och var en starkt bidragande orsak till Sveriges stormaktstid.
1700-1777: Kopparbergslaget arrenderade myntverket i Avesta varefter det köptes loss. Det hade flyttats hit från Säter 1642 och stod fram tills 1831 för i stort sett all prägling av kopparmynt i Sverige.
1731: Förvärvas gruvbolaget järnmalmsgruvan i Vintjärn. Fyra år senare, 1735 fick detta bolag sina privilegier.
1764: Mer organiserad tillverkning av rödfärgspigment påbörjas.
1860-talet: Järnmalmsbrytningen går om kopparbrytningen ur ekonomisk synvinkel.
1861: Förvärvas en mindre svavelsyrefabrik i Falun.
1863: Började Stora Kopparberg bearbeta råkopparen i egna fabriker i Falun, istället för i Avesta.
1869: Läggs kopparverket i Avesta ned.
1870: Domarvets Jernverk anläggs i nuvarande Borlänge. (Kuriosa är att Domnarvets kommun var den större delen i när det slogs samman med Borlänge köping 1944 och bildade Borlänge stad. Falun gruvas produktion har alltså även varit till grund för Borlänge som stad)
1872: Säljs kvarvarande bruket i Avesta till Hjalmar Petre och H A Cornelius.
1885: Förvärvar Stora Kopparbergs Bergslag Skutskärs sågverk beläget vid Dalälvens utlopp i havet.
1888: Ombildadas Stora Kopparbergs Bergslag till aktiebolag under namnet Stora Kopparbergs Bergslags AB.
1888: Inledde Stora Kopparbergs Bergslag arbetet med att anlägga en kraftstation vid Kvarnsveden i syfte att tillgodose det närbeägna Domnarvets Jernverk med elektricitet.
1894: En sulfitfabrik togs i bruk i Skutskär.
1900: Anlades även ett pappersbruk i anslutning i kraftstationen vid Kvarnsveden.
1905: Förvärvades Gysinge Bruks AB.
1907: Inköptes Söderfors Bruk AB. Här ingick förutom bruket i Söderfors även järnbruken Älvkarleö och Harnäs, gruvor, skog samt en del andra tillgångar.
1910- och 1920-talet: Köpte Stora Kopparberg ett flertal järnbruk, till exempel Gammelstilla, Strömsberg, Västland, Hillebola och Ullfors. Dessa lades ganska omgående ned, det var skogen som tillhörde bruken som utgjorde värdefullt råmaterial för sågverks-, massa- och pappersindustrierna.
1910-talet: Flera vattenkraftverk anläggs utefter Dalälven.
1910: Startar man AB Falu Ättika. Se separat inlägg.
1947: Betalar man 25 000 i royalty för att använda jungfrun till att marknadsföra sin ättika. Dessa pengar blev grundplåten till Dalarnas Museum.
1956: Domnarvets Jernverk modernisering- och ombyggnadsprogram färdigställs.
1958: Förvärvas landets vanligaste bensinstationsmärke, Koppartrans.
1961: Förvärvades järn- och skogsbolaget AB Stjernfors-Ställdalen.
1962: Började man producera sulfitmassa vid en egen fabrik i Nova Scotia, Kanada.
1963: Säljs Koppartrans till Svenska Shell.
1966: Två stora företagsförvärv, Grycksbo Pappersbruk AB,- Sveriges största finpappersbruk och Wikmanshytte Bruks AB, en relativt stor ståltillverkare.
1971: Säljs AB Falu Ättika till Perstorps AB.
1974: Förvärvades Dannemora gruvor.
1976: Förvärvas Bergvik och Ala AB, skogsindustriföretag verksamt främst i Hälsingland och Gästrikland.
1976: Söderfors bruk säljs.
1977: Verksamheten i Vikmanshyttan läggs ned. (en mindre del togs dock över av Fagersta AB)
1977: Avvecklades lantbruksavdelningen och gårdarna avyttrades.
1978: Avyttrades slutligen Domnarvets Jernverk och gruvorna, med undantag från Falu koppargruva, till det nybildade statliga SSAB.
1984: Förvärvas Billerudkoncernen med dess 8000 anställda.
1984: Förvärvas Newton Falls Paper Mill company i USA.
1984: Stora Kopparbergs Bergslags AB döps om till STORA AB. (officiellt registrerat som Stora AB)
1985: Dotterbolaget Bergvik och Ala AB fusionerades med moderbolaget STORA AB.
1986: Sågverken i Skutskär, Skoghall och Vikarbyn läggs ner.
1987: Köps två stora skogsindustribolag: AB Papyrus och Kopparfors AB. Nu är STORA Sveriges största skogsindustrikoncern.
1988: Förvärvas Swedish Match AB. Observera att detta då endast var tändsticks- och tändarverksamhet. Alltså innan det slås samman med f.d. AB Svenska Tobaksmonopolet till det vi förknippar Swedish Match med idag.
1990: Swedish Match och Stora-koncernens kemiska industri avyttras.
1992: Falu Gruva läggs ner efter ca 1000 års produktion av dåvarande ordförande Peter Wallenberg.
1990: Ställdalens pappersbruk avyttras.
1995: Newton Falls Paper Mills säljs.
1998: Stora-koncernen och finska Enso Oyj går ihop för att bilda Stora Enso Oyj och blir därmed en av av världens största skogsindustrikoncerner. Stora var vid samgåendet med Enso 1998 troligen världens äldsta ännu verksamma aktiebolag.
1999 bildade Stora Kopparbergs Bergslags AB tillsammans med Falu kommun och Investor AB en stiftelse. Stiftelsen döptes till Stiftelsen Stora Kopparberget och är idag den som äger och förvaltar världsarvet Falun med gruvan, samt säljer Falu Rödfärg.
2001: Falu gruva blir ett Unesco världsarv.
2004: Stora Enso beslutar att renodla verksamheten till massa- och pappersindustri. Den ursprungliga juridiska personen Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag avregistrerades och upphörde att existera i samband med skapandet av Bergvik Skog AB. Bergvik Skog och Korsnäs AB tar över all skogsmark. Stora Enso är fortfarande ägare till 49 %.
2090: Beräknas råvaran till Falu Rödfärg ta slut.
submitted by fREDlig- to falun [link] [comments]